Rökt liv

Virus, lo, långben, sto.
Lav och al.
Tulpan och val.

Försök att vara, en sekund, en varelse av annat slag.
Kan du tänka tro och känna vad den känner?
Den är sitt jag, du är ditt jag?
Så, kan vi leva på och med och av varann och ändå – på nåt konstigt sätt – va vänner?

Världen är väl grön och stimmig rör sig sprattlar nog en ganska lång tid än.
Men att människor som vi är kvar där, det är inte givet.

Tag bort en pusselbit, en till en till – och sen?
Oj där rök så många att – till slut – rök liksom hela livet.

Hoppsan.
Det ville vi inte.
Det var inte med flit.
Skit.

Tror jag tralala.

Över och underverk

Detta är tröttsamt och underbart.
Jag har fått en så svår släng av förundran.

Det började med löven på en ek.
Jag tittade noga, helt nära.
På våren gör eken plötsligt och snabbt sina egna löv!

Av till synes ingenting. Ur luften. Och solen och vattnet och näringsämnena.
Tar hjälp av markens svampar.
Så gör de andra träden samma.

Bygger en värld av grönska.
Bygger sig själva.
Bygger frön.
Bygger barn.
Bättre än magi.

Varje år.

Trädens öververk och underverk!

Jag fladdrar, vi fladdra

Flög in framför mina fötter.
Satt kvar medan jag tog två bilder.
Sedan fladdrade vi vidare, för att ordna med resten av våra sysslor för dagen.